En äkta tok

Skriven av rabarberpolisen
Nu snöar det.
Första snön.
Några korn.
Två tokar slår sina huvuden emot varandra.
Varför gör ni så?
Det är så skönt när vi slutar.
Idag hade jag mitt första riktiga datahaveri.
Det var skönt när det sluta.
Men datorn är som en människa.
Den självläker.
Nu kan jag lyssna på Rod igen.
Och Cajsa-Stina.
Jag har en katastrofal självbild.
Senast jag gjorde ett handtag var jag på ett dagis.
Det var ju kul.
För dem.
Jag talade med en lärarinna härom året och hon sa.
Du ska jobba inom vården.
Jag tror inte det.
Jag ska jobba med raka linjer och tabeller.
Jag är en fri ande.
Bah!
Jag behöver strama tyglar.
Men min sjukdomsinsikt är glasklar.
Man är bara kär ett år.
Sen vänjer man sig.
Hjärnan blir van.
Jag har varit genuint harmonisk i fyra år.
Efter trettio år i ångest.
Min hjärna vänjer sig aldrig.
Jag är fortfarande kär i livet.
Man behöver ett och annat haveri.
För det är så skönt när det slutar
Att gå och va nöjd ger ingen tillväxt.
För övrigt tror jag det var hagel.
Ety det åskade.
 
 

4 reaktioner på ”En äkta tok”

  1. vadan detta toktänk ety jag tkr du verkar oemotståndligt förståndig.
    att var kär i fyra år är eftersträvansvärt.
    men vad är allt krafs ovanför dörrposten???
    jag ska läsa lars keplers paganinikontraktet. är den bra?

    Gilla

    Svara

Lämna ett svar till rabarberpolisen Avbryt svar