Det kliar på halsen

Ska inte klaga.
Man ska väl ha tråkigt somliga dar.
Tycker det var kallt idag.
Så jag såg på TV.
2-3 Trenter-filmer och en trist Hassel.
Trenter tuffade på i sakta mak.
Gemytligt och snårigt.
Jag kom att gilla Harry Friberg och den gode Vesper.
Hassel säsong 2 var sådär.
Ska prova Snoken om vädret tillåter.

Men helst vill jag bada.
Och ta en stilla cykeltur.
Så imorgon tar vi nya tag.
Ikväll ska jag inte titta på fotboll.
Go´afton!

Annons

Möt mig på Rialto

Man kan ju undra hur det går för det libyska folket.
Den eländige Khadaffis lik släpades i smutsen.
Bra där.
Men hur gick det sen.
Man kan bara önska lycka till.
Den sista dagen i det lummiga juni.

Det blir väl till att kolla TV.
Öppet arkiv är en guldgruva för gamla stötar.
Gomidda med Hatte Furuhagen är en pärla.
Att vi inte dog av näringsbrist är en gåta.
1972 var ett kulinarisk moras.
Men jag mådde prima.
Innan brytpunkten.

Jag lyssnar på Den vassa eggen och känner smärtan.
Rialto.
Jag läste Jack 1976.
Nånstans där lurade katastrofen.
Jag ska leta i Öppet arkiv.
I Egypten väntar en andra revolution.
Det muslimska brödrafolket må släpas i smutsen.
Vi står oss själva närmast.
Go´morron!

 

Och Rod sjöng I´m losing you

Jag köpte fisk över disk.
Det var inte igår.
Grannarna längst ner hejar aldrig.
Inte de som bodde där förut heller.
Då hejar väl inte jag heller.
Pack!
Jordgubbarna kostade 25.
Jag är nöjd med färskpotatisen.
Det blev en yster bukett.
Jag gillar det enkla.

Tänkte på ett vägskäl.
Typ –95.
Jag mådde ju ganska bra.
Hade börjat få bukt med panikångesten.
Bodde ihop med tjejen.
Var vid gott mod.
Det var lördagsförmiddag och jag vattnade blommorna i min lya.
Jag hade öppnat en flaska vin och frågade mig varför jag dricker.
Det är bra nu.
Det är ett drömläge att sluta. 
Rod sjöng I´m losing you.
Så jag skruvad upp volymen.
Fuck you Eive Enström!
Fuck you, sa jag och tog en klunk vin.
Det tog 15 år innan jag ställde frågan igen.
Det är sånt jag grunnar på när jag cyklar hem från ICA maxi.
Och varför inte packet hejar.
Men de skitstövlarna ska inte komma undan.
Jag ska spänna ögonen i dem.
Och säga vänligt.
Hey Hey!

Molly

Lördag och spridda skurar.
Inget särskilt.
Natten har varit öm och ljuv.
Och jag längtar efter färskpotatis.
Jag tittade på Stieg Trenter.
Örjan Ramberg är överskattad.
Det räcker inte med “snyggt filmat”.
Men jag har läst böckerna.
Och Ulla Trenter.
Och alla andra.
Nu läser jag Maria Lang.
Så ett råd till fröken Puck.
Skippa maestro.

Då regnet hotar är det bra med sommarkrim.
Det är ute med blommor och bin, sjunger Cool Candys.
Läser Inge och Sten.
Silvermåne över bergen.
Längtar efter färskpotatis och västeråsgurka.
Och jordgubbar såklart.
Trevlig lördag!

 

Diabasen ger billingebomullen dess speciella karaktär

Bomullsodlingarna på Billingen är en väl förborgad hemlighet.
Det ger riklig skörd och hög avkastning till plantageägarna.

Ibland när vinden är gynnsam kan man höra sången från bomullsplockarna.
De kommer från Mariestad och är flinka i fingrarna.
Billingebomullen är av högsta kvalité och är eftertraktad över hela världen.

 

Rabarberpolisen är en kattmänniska.
Vi uppskattar fred och frihet.
Och att lapa sol.
Du hittar oss säkrast på sunkiga caféer.

 

Så jag tog en tur till Varnhem.
Den ultimata cykelturen.
Så har du en halvdag över.
Och en hygglig cykel.
Så varför tveka.

Idag var kameran inställd på nattmotiv.
Mvh. Fotografen.
Jag börjar känna mig bra i kistan.
Tror det kallas sommarsjuka.
Så jag funderar på en roadtripp.
Kanske Jönköping.
Eller dit näsan pekar.

Jordgubbarna kostade 15 och syltgrytan puttrar på spisen.
Jag åt samma mat som igår.
Varför ändra på ett vinnande koncept.
Nu tar jag helg.
Go´eftermiddag!

Köttet är svagt

Hey  ya!
Idag skiner solen och jag ber om ursäkt.
Jag sinkad lite i mina kommentarer.
Nu är jag i fas och det blåser milda vindar.
Det är Säkert.
På min kära Spotify.
Har inte lyssnat så mycket sen jag var tonåring.
Samma sunkiga musik då som nu.
Och så bitterljuva Säkert.

Om magen håller blir det en sväng på hojen.
Jag smakad ej jordgubbar och färskpotatis igår.
Så där ligger ej problemet.
Det är på gränsen till badväder.
Jag packar ner mina badbyxor.
Och drar.

Jag drabbades av semestersug.
Saltstänkta klippor.
Tång,krabbor och maneter.
Måsar som skriar.
Jag noterar och arkiverar.
Idag är jag den siste mohikanen.
Go´morron!

Likt en hajfena syntes mohikanfrisyren i floden

Jag såg Den siste mohikanen 490 gånger.
Alltid söndag kl. 15.00.
Men jag fattade aldrig handlingen.
Det var rödrockar, pälsjägar, fala kvinnor och indianer.
Och så Uncas.
För övrigt tycker jag bara mohikaner ska få bära mohikanfrisyr.

Nu ska jag äntligen reda ut intrigen.
Jag fann urkunden.
På Dollar$tore.
I två delar.
Jag avnjöt ett par kapitel på fiket.
Högklassig prosa.

Varför krigar de?
Är det sant att  indianer inte tål alkohol?
Var det bättre förr?
I svart-vitt.
Nyinspelningen går ej av för hackor.
Och nu tittar solen fram.

Så jag handlad en kasse skräp.
Och fortsatte in till stan.
Till marknaden.
Regnet hängde i luften
Kaffet smakade utmärkt.
Nån hejade som jag inte kände igen.
Och Willy:S.

Jag köpte en pluska till mamma.
Av en knalle.
På torget.
Jordgubbarna kostade 20.
Och jag avstod.
Idag äter jag pasta med citron och rivet skal.
Persilja, olivolja och parmesan.
Kallrökt lax.
Lätt och ledigt.
Luftigt och fräscht.
Go´middag!

Shoot baby, shoot

Om nån hotade mig med pistol och sa gå på bio.
Då skulle jag säga skjut.
Om de inte visade Little big man.
Här dansar inga halta löss.
Grått och rått.
Är fortfarande trött.
Tänk om jag är allergisk mot jordgubbar.
Hemska tanke.
Igår lyssnade jag på Dr. John.
Idag har jag ratat XTC och Vapnet.

Jag tror jag tar en tröja idag.
En sväng runt stan.
Inspektera det nybyggda. 
Det växer så det knakar.
Hur ska det gå?
När Volvo lägger ner.
Jag tänker ändå inte gå på bio.
Aldrig.
Go´morron!

Nej tack

Idag hade jag besök av en förklädd brandman.
Han började fråga om brandvarnare.
Sen när han pratade om brandsläckare blev han plötsligt en simpel dammsugsförsäljare.
Men, sa jag, säljer du brandsläckare.
Otäcka typer.

Igår ringde en sliskig telefonförsäljare.
Jag skäms att de ska förnedra sig så.
Jag är för snäll.
Jag köper aldrig nåt.
De är ju så trevliga att de inte är trevliga.
Jag betalar inte.
Och det blir inga bra samtal.
En dag kanske det kommer en hederlig knalle.
Jag gillar inte när folk åbäkar sig telefon.
Eller i dörrposten för all del.
Men det är aldrig roligt att säga ifrån.
På skarpen.

Rabarberpolisen tror gott om folk i allmänhet och människan i synnerhet.
Det är grundinställningen.
Idag har det regnat hela dagen lång.
Då passade jag på att baka bröd.
Ty snart bir det bara tid för glass och bad.
Go´kväll!

Jag ber om ursäkt för mitt ältande, men…..

Jag tappade pluskan på golvet och det magra innehållet spred sig på golvet.
Så fick jag se en lapp jag glömt.
Den ska du ha i plånboken, sa de på soc.

Det var ju bra tänkt.
Jag KBT:ade i grupp.
Jag klarade mig helskinnad.
Det var bra tänkt, men 30 år för sent.
Nu ville jag bara prata, tala och snacka.
En övning gick ut på att säga nej.
Hon frågade om jag ville ha något att dricka.
Då skulle jag säga nej.
Bara så.
Jag trodde inte mina öron.
Det tänker jag på när jag ser lappen.
Och så tänker jag på hur rädd jag var.
Hur jag höll på att skaka sönder.
Rädsla och skam.
Skakande händer.
Rädd för vad?
Och här tänker jag mig KBT med full kraft.
Men alla goda teorier rann ut i sanden.
Och så satt jag där, ynklig och rädd med nån kurator eller sjuksköterska.
Alltid dessa kuratorer.
Och sjuksköterskor. 
Jag älskar dem alla.

Här sitter en lycklig man.
Jag vaknar nykter och tänker inte i alkohol.
Matlusten är god och jag funkar socialt.
Nåt så när.
Med fötterna i nuet och i den skaraborgska diabasen.
Det känns stabilt.
Det är vad jag tänker på när min lilla lapp ramlar över mig.
Och det var väl så det var tänkt.
Så fiffigt.