American pie

Jag har aldrig varit någon revolutionsromantiker.
Che dog inte för mig.
Kubakrisen har jag fått berättad i efterhand.
Min nutidshistoria börjar med Vietnamkriget.
Det var ingen vacker syn som kablades ut i de svenska vardagsrummen.
En föreläsare om gotik sa för några år sedan att allt kunde betraktas som konst.
Han visade upp en bild av brinnande barn som bombats med napalm.
Jag hade precis slutat dricka och vågade inte protestera.
Teori är en sak, praktik är en annan.
USA stod inte högt i kurs på den tiden, men jag har aldrig gillat den skäggige gubben med cigarr.
Som alltid är det vanligt hederligt folk som kommer i kläm.
Ska då äntligen Kubanerna få sin rättmätiga frihet.

I det gamla tsarväldet går det utför.
Rubel står 13 öre och Putin skyller på den onda fienden i väster.
Man hade ju förhoppningar om ett fritt Ryssland.
Folket behöver en stark ledare, kraxar papegojorna.
Folket behöver en ny ledare med jämna mellanrum, säger jag.
Ska försöka fortsätta att undvika nyhetsrapportering.
Åt helvete med Veda.

Jag bakade tre bröd i mitt anletes svett.
Det skall avnjutas till den gode Ernst.
Eller hur.
Imorgon hoppas jag glajjorna kommit.
Annars får jag väl baka mer bröd.

Go´afton!

Annons

Svart på vitt

På 70-talet var det ordentliga lameller av tonfisk på pizzan.
Det och musiken tar jag med mig.
Idag investerade jag i en tvättkorg.
Tycker man kan göra det vart 17:e år.

Ica Maxi är ingen dålig affär.
Ljudet av en rivning.
Jag kastar ett getöga på friidrotten.
Halvtomma läktare.
Snart kan de bygga arenor utan läktare.
Jag skall be att få anmäla mig.

Det bir ingen ordning på konsten.
Det ska vändas och vridas.
Att hitta själen i en cementfabrik är ingen lek.
Jag ber att få återkomma.
Min idé är följande.
Först ska jag färdigställa tavlan.
Sedan ska jag åka till Kaukasus och byta den mot en kosackkvinna.
Men det ligger i framtiden.

Så jag bakade två bröd för kommande behov.
Annars är det inte mycket att orda om.
Det regnar en skvätt.
Så skiner solen.
Ömsom sol och ömsom regn.
Go´kväll!

Kan jag få se på din dammsugare?

Var är alla styvnackade dammsugarförsäljare när man behöver dem?
Förr stod de som spö i backen.
Envisa lymlar som aldrig gav tappt.
Jag lurar på en Classic Silence.
Med tvättbart filter.

Annars är det inga bekymmer.
Stilla flyter Don.
Det blir inget bad.
+15 och mulet sa de på radion.
En perfekt dag att köpa dammsugare på.
Månne ingår personal?

Elvis Costello sjunger Lip Service men det vill inte tända till.
Jag ställer kosan mot ICA maxi idag.
Kanske sätter jag en deg i eftermiddag.
Lusta att baka bröd spirar igen.
Det gör mig glad.
Go´morron!

Möt mig vid stora entrén

– Möt mig vid sjukhuset, jag ser knappt nåt.
Det var dramatik när far ringde.
Så jag mötte upp och undersökning vidtogs.
Nu är det så illa att han har bara ett öga och det ska man vara rädd om.
Först befarades det värsta.
Sen så var det en lins som hade kommit på sniskan.
Puh!
Det blir operation i Göteborg och sen hoppas vi hjulen rullar igen.

Ögat är känsliga saker.
Så far tog taxi hem.
Är det inte det ena, så är det det andra.
Doktorn var från Köpenhamn och fick en kram av pappa.
Sympatisk kvinna.

Medan jag var på sjukhuset stod två plåtar bröd och jäste.
Så nu sitter jag här med nybakat bröd och pustar ut.
Vi har inte sett slutet på historien.
Men jag är optimist.
Nu hoppas jag kära doktor skrapar fram ett par provisoriska brillor.
Hon ska ringa i morgon.

Annars är det lugnt.
Man får ta det med jämnmod.
Ibland är det nära ögat.
Jag tror jag ska slå på tv:n ikväll.
Jag gillar trädgårdsonsdag.
Go´kväll!

Jag rekommenderar Dalén-muséet

Jag gillar den fria marknaden.
Idag i Stenstorp.
Blått våder med en pikant vind.
Synd att klaga.

Så jag köpte en kokt med bröd och en smultron-mer.
Sedan gick jag på skolmuseum.
Ett sunkig lokal med en godmodig värdinna.
Jag kände mig hemtam.

En anspråkslös tripp som inte är mycket att bråka om.
Jag tror det blir till att åka fler gånger,
Om hundra år t.ex.
På väg till stationen gick jag förbi byns stolthet.

Trött i rygg och ben vilade en stund.
Sedan tog jag tåget hem.
En resa som tar ca. 7 min.
Hey och hå – 1:a maj!

50/50 är ett minimum

Mössa på.
Och rolingstones-strumpor på köpet.
Så går det till när The R gör affärer.

Jag kollade rea-böcker på MAXI.
Undra om inte lyriken fått stryka på foten.
Jag lurade på en bok av/om M Wiehe.
MW är rock´n´roll.
Men jag ska lägga allt pulver på kvinnliga poeter.
Först ska jag bli klar med August.
Sen blir det diktare av motsatta könet.

I begynnelsen bakade jag mitt dagliga bröd.
Nu köper jag det i storpack.
Vet hut herr rabarberpolis!
Fram med bakbord, nagg och degskrapa.
50/50 är ett minimum.
Så nu sitter jag i stones-strumplästen och lägger upp strategi inför dagens rätt.
Fläsk skall stekas och pasta kokas.
Balans i environgen.

Ety jag är inte rädd

Jag tog en cykeltur.

Och berget ligger kvar.

Stabilt.

I ryggen har jag sjukhuset.

Jag har alltid sjukhuset i ryggen.

På vägen gick jag och skrek mina primalskrik.

För 35 år sedan.

Jag var rädd.

I 30 år var jag rädd.

Nu är jag fri.

Ingen kommer någonsin förstå.

Men det skiter jag i.

Och jag skiter i de som inte vill förstå.

Ety jag är inte rädd.

Och det är vackert ute så det gör ont.

Jag får en klump i magen ibland.

Men det skiter jag i.

Jag är inte rädd!

Och jag köpte ost och mjölk.

Det kallas basvaror.

Livets nödtorft.

Lite värme.

Tak över huvudet och mat att äta.

Och det räcker gott för mig.

Och en fika.

Då och då.

Det känns bättre så.

Jag har förlikat mig med hösten.

Halsdukarna ligger på hatthyllan

Och luften känns klar och ren.

Den är lätt att andas.

Skickat via Blogsy

Matos och rock’n’roll

Party i stan.

Solen är vänlig och alla människor är glada.

Det doftar mat.

Det är marinerad kyckling och fläskfilé.

Tror jag.

Det är brukligt.

Och rock’n’roll.

Jag hade glömt att musik ska höras live.

Det ska kännas i kroppen.

Jag känner mig vänlig.

I solgasset.

Solsken och rock’n’roll.

Männen bara grillar.

Lammkött.

Kyckling och fläskfilé.

Och kyrkan serverar kaffe.

27 personer fast för fylla.

And me I just don’t care at all.

Jag gillar matfestivalen.

Unga och gamla och måltiden.

Bandet heter Monsun och spelar Springsteenrock.

Rock’n’roll ska kännas i kroppen.

Och jag lämnar matoset och åker hem.

Jag ska steka fisk.

 

Skickat via Blogsy

Matos och rock’n’roll

Party i stan.

Solen är vänlig och alla människor är glada.

Det doftar mat.

Det är marinerad kyckling och fläskfilé.

Tror jag.

Det är brukligt.

Och rock'n'roll.

Jag hade glömt att musik ska höras live.

Det ska kännas i kroppen.

Jag känner mig vänlig.

I solgasset.

Solsken och rock'n'roll.

Männen bara grillar.

Lammkött.

Kyckling och fläskfilé.

Och kyrkan serverar kaffe.

27 personer fast för fylla.

And me I just don't care at all.

Jag gillar matfestivalen.

Unga och gamla och måltiden.

Bandet heter Monsun och spelar Springsteenrock.

Rock'n'roll ska kännas i kroppen.

Och jag lämnar matoset och åker hem.

Jag ska steka fisk.

 

Skickat via Blogsy

Jag var yngst

Idag talade jag med min historia.

Hon ringde.

Träffar du henne fortfarande, frågade hon.

Nej, men jag talar med hon som kan all k-ord.

Hur har du det, frågar vi varann.

Vi hade ett komplicerat förhållande.

Vi talar med varann.

Men våra minnen falnar.

Vi hade 20 år.

Vi är gamla nu.

7 år skiljde oss åt.

Det var jag som var yngst.

Och vi talar med varandra, men minnena falnar.

Det är bra.

Man vill ju träffa nån, sa hon.

Men jag är så rädd.

Jag är inte rädd längre.

Jag mår bra nu, sa jag.

Och när hon ringde blev jag glad.

Hon pratade göteborgska.

Och jag har skickat bröd till henne.

 

Skickat via Blogsy