Det blev en tupplur i eftermiddag.
Är inte alls på hugget.
Man vill ju inte sova sig igenom livet.
Äntligen såg jag en film som heter duga.
Den handlad om människor.
I slutet trillade det glädjetårar på mina kinder.
Hemma lägger jag till mitt hjärta.
Det finns hopp om livet.
Jag är i grund och botten en sentimental jävel.
Ikväll ser jag Moraeus med mera.
Gillar konceptet.
Lite prat och levande musik.
Popmusik är kul.
Och konst.
Resten är bara komplement.
Nu ska jag micra gröt och breda mig en hård ostmacka.
Vad mer kan en stackars fattig ungkarl göra.
Jag säger då det.
God afton i stugan!