Etikett: mor

Öka takten Tidaholm

Jag tror jag cyklade i sex timmar.
Och så satt jag en timma i den röda soffan.
Jag hade tänkt att bada i Fröjered men det var för kallt.

DSC_0020DSC_0021DSC_0042DSC_0004 (2)

Så krånglade mobilen.
Vilket öde för en fotograf.
Tänk om jag blev uttagen till Tre Kronor.
Eller att nån fager brallis tänkte ringa.
Så jag cyklade för allt va tyglarna höll.

 

DSC_0106

Jag gjorde halt vid Kungslena.
Kanske den vackraste cykelvägen av dem alla.
Som tur var hade jag den stora termosen idag.

DSC_0085DSC_0086DSC_0088DSC_0090

Jag är hemma nu.
Ganska mör.
Jordgubbarna kostade 20.

DSC_0105

Det låter mycket Rod Stewart om Black Crowes.
Så bra.
Go´kväll!

 

Humor och jämnmod

Dags att klä sig.
Att va gatsmart är inget för mig.
Det är inget för mamma och mig.

DSC01265

Det gäller att ta det piano.
Och med jämnmod.
Med humor och jämnmod ska vi åka till Lidköping.
Det blir ju inte bättre, som mamma utrycker det.

And I like it

En sak är bra med att inte veta allt.
Det finns så mycket nytt att upptäcka.
Som inte är nytt.
Jag är en Aerosmithman.
Det har jag kommit på till sist.
De passar mitt kynne.
Och Nine lives är världens bästa rockskiva.
Jag hade annat att tänka på.
Jag hade inte tid.
Nu har jag tid.
Och jag upptäcker massa nya saker.
Snart ska jag lyssna på Mötley Crüe.
Också ett band jag missat.
Den som spar han har.
Att ha ångest är en heltidssyssla.
Nu är jag fri.
Och då lyssnar jag på rock'n'roll.
Och så chattar jag med Alice.
Men inte idag.
 
Så talade jag med mamma.
Vi ska till läkare i veckan.
Om bara dagen får ha sin gång.
Då går det bra.
Vardagslunkens välsignelse.
Hos mig är det vardag hela veckan.
Med basgång.
And I like it.
 
 

Hen

Jag är inte rädd.
Inte ens för källarbusen.
Det är en farlig en, som jag dock aldrig stött på.
Ej heller idag.
Jag ställde ner solstolen.
Om sex månader år det vår igen.
Och mamma sa att vi ska ställa om till vintertid i helgen.
I förra veckan, när vi väntade på bussen pekade hon på en kvinna och viskade halvdiskret:
Det är en man.
Hmm, sa jag och skämdes över att jag skämdes.
Jag kommer nog att få höra många sanningar av mamma.
Finns det nån logik, frågade jag på anhörigmötet.
Nej, det behöver det inte finnas.
Men det tror jag.
Och dråpligt kan det bli.
Och många sanningar.
Och jag skrattade åt mig själv och mamma när hon visade hen för mig.
Imorgon är det lördag och jag är inte gift än.
Det är mitt öde.
Men jag tar det med ro.
Kanske jag lagar mat imorgon.
Alltså,nåt annat än denna evinnerliga husmanskost.
Kansk jag kör lite finlir imorgon.
Skämmer bort mig.
En stackars obotlig ungkarl.
Klockan är 22.00 och allt är väl.


 

Astrids pojk

Det var möte.
Jag heter Eive och jag är anhörig.
Jag är Astrids pojk.
Och vi fick kaffe och smörgås.
Det var en dyster samling.
Mamma och jag tänker inte va dystra.
Jag tänker göra det jag ska.
Inte mer.
Och idag var jag i Skara och fick info.
Jag var där för att skapa kontakt.
Enström, tvåström, kontakt.
Och äntligen hemma.
Jag är en käck man med en stadig basgång.
Rock'n'roll.
 

Instinkt

Det får man ha i beaktande.
Att det kan bli nätbrott.
Då är det bra att ha en bok.
Och försäljaren frågade vad jag skulle ha datorn till.
Jag vet ju inte.
Surfa lite, sa jag.
Och så sa han att man ska inte ladda batteriet för fullt.
Det slår i bott och tar stryk.
Då åkte jag till Media Markt och handlade av tjejen där.
Tjejer är bättre tekniskt sett.
Och nu har jag haft dator i en vecka.
Eller två.
Och jag lär mig saker varje dag.
Och jag vet fortfarande inte varför.
Men jag gör det jag måste göra.
Jag går på instinkt och nu är jag hungrig.
Mamma ringde i morse.
Hon var på ett strålande humör.
Jag tror vi får ut och resa mer.
Vi behöver ju inte åka till sjukhus.
Men jag måste hitta en balans.
Yin och yang.
Och jag måste veta vad jag vill.
Min instinkt leder mig ingen vart.
And me I just don’t care at all.

Som amen i kyrkan

Det blev en lång dag.
Men vi gjorde succé, mamma och jag.
Vi ordnade skivan.
Klirrade biffen.
I gryningen åkte jag till Skara.
Vi betalade våra räkningar sen lämnade vi stan.
Och hon kollar och kollar och tittar i väskan och kollar.
Men vi har ett glatt humör, mamma och jag.
Och vi har en egen restaurang med ett eget bord.
Och det serveras alltid fisk.
Det är inget ställe för grovarbetare, säger mamma.
Varje gång.
Som amen i kyrkan.
Jag har en ängels tålamod.
Och vi har gott om tid.
Det kan man behöva när allt skall sägs 17 gånger.
Minst.
Men vi har tid, mamma och jag och vi samtalar.
Och på sjukhuset serveras pulverkaffe.
Det smakar Danmark, säger jag.
Det var en trevlig läkare, säger mamma.
Hjärtat var i gott trim.
Jag är en gammal man.
Vi var ute på ett äventyr, mamma och jag.
Och vi klarade skivan.
Men det var jag som blev trött.
Så jag satte mamma på bussen till Skara.
Med en sista förmaning.
Glöm inta att checka ut när du stiger av.
Och mamma ringde och sa att hon var hemma.