Mamma!!!

Denna eviga rundgång.
Tony Sopransos känner sig inte älskad av sin mamma.
Han går i terapi.
Man blir aldrig fri.
Det finns alltid en mamma och en pappa som står där och säger hur allt ska va.
Jag tror det får räcka nu med Sopranos.
Dessa evighetsserier.

Det blir påsk i år också.
Butiksägarna har sagt sitt.
Tid att plocka fram fjädrarna och de lila gardinerna.
Dock blir det ingen fårfiol i år.
Måhända blir det ett besök i kyrkan.

Prästen säger Han dog för våra synders skull.
Ungefär där blir allt obegripligt.
Kanske man ska måla äggen.
I kulörta färger.
Skjuta av en häxpipa.
God morgon!

Annons

Utan krusiduller

Jag är så lycklig!
Årets julkorv är här.
En höjdpunkt för en gourmé.

Den vita snön är bäst.
Kylan är i antågande, sa Matti.
Vi KBT:ade en gång i tiden tillsammans.
Det var fem alkoholproblematiker i gruppen.
Undrar hur det gick för tjejerna?
Jag gillar Socialen.

Hey baby.
Spela Chidren of the Grave för mig.
Jag gillar även julen.
Det råder lugn i staden.

Lurar på att baka ett bröd.
Det hostas och snörvlas på bussar och torg.
Jag talade med mammas samarit.
Kom till Skara 13.e och se på Lucia.
Så kan vi titta på terapin samtidigt.
Wiiee, sa jag.

Jag lämnad Emily L. på fiket.
Det viktiga är att skriva utan att ändra i texten.
Från handen direkt utan krusiduller.
Eller nåt sånt.
En bedårande bagatell.
Nu ska jag rota fram en ny historia.
Ty jag behöver det.
God middag!

Davy´s on the road again

Idag lyssnar jag på Manfred Mann´s Earth Band och kokar sparrissoppa.
Smaker som gifter sig fint en halvmulen pingstdag.
Det var min dotter-dotter som sjöng igår, sa min granne stolt när jag bokade tvättid åt henne.
Vi är all Rydsbor i grund och botten.
Skapade till den osynlige Gudens avbild.

från Skövde Nyheter

Så jag kom med i tidningen.
Lugn.
Jag tröttnar snart på mig själv.
Under 30 år tittade jag mig aldrig i spegeln.
Min blogg är min terapi.
Jag KBT:ar mig fram i tillvaron.
Jag letar efter min försvunna självbild.
Det var ju inte så farligt.
Jag ser en medelmåtta och nöjer mig med det.

Så snart är det dags att gå vidare,
Jag söker brytpunkten.
Min resa fortsätter inåt.
Skalet var inte så intressant.
Man ledsnar fort.
På sin självbild.

En bra soppa reder sig själv.
Med grädde och smör.
Om jag söker riktigt noga i gömmorna skall jag nog finna en stavmixer.
Idag blir det sparrissoppa med varma ostmackor.
Inte illa jobbat av en medelmåtta.

 

 

Zorba just sayin’

Ord är överskattat.

Bra att ha, men inte mer.

Om du har nåt viktigt att säga så dansa det.

Zorba sa till engelsmannen.

En dag ska jag dansa det för dig.

Känn rytmen.

Söndagsrytmen är medioker.

Jag ligger i sängen och idag lyssnar jag på Lou Reed.

Om man behagar lyssna på texterna så är de drogrelaterade.

Men jag behagar ej lyssna på texterna.

Jag känner basgången i min nya microstereo.

Om det inte varit söndag hade jag dansat texten.

Idag kör jag utan strumpor och ord.

En vacker dag ska jag dansa ett blogginlägg.

Idag saknar jag saknar ord.

Jag går på tomgång.

 

Skickat via Blogsy

Rabarberpolisen KBT-ar

Mån 20/11-78

Började dagen med substantiv; här ska läsas grammatik från grunden. Dock ringer J och vill spela biljard. Som vanligt ställer jag upp och vi ses på Borgen. Vinner och förlorar; vi fortsätter till Gustafssons där jag köper te och en fralla. Känner mig deppig. Kollar skivor på Norlanders och fortsätter till biblioteket. Är på väg att ge upp när jag hittar en bok av Bo Beskow. ”Och vattnet stod på jorden”. En vacker bok! J åker till sina föräldrar och jag köper falukorv. Kokar potatis och steker korv; mamma kom från jobbet och vi käkade. Efter maten kände jag mig olustig. Tog en lång promenad på skogsvägar och funderade varför jag är deprimerad igen. Allt var svart och tröstlöst. Jag får sätta hoppet till psyket. Imorgon ska jag till sjukhuset och då. Fortsatte till stan, köpte en tidning och fikade på Nockes. Kollade en sväng i bokhandeln, gick hem och läste grammatik. Far ringde och frågade hur det var; det går väl, sa jag. Och han sa att jag kunde titta in en dag så kunde vi snacka. Gjorde kaffe och tittade på TV. Gud, vad hade jag gjort utan TV. Ensam, javisst. Självvald? Känner ingen gemenskap med kompisar. Bara till besvär. I vägen och nojig. Rädd. Är det bara jag som känner så? Man kan ju undra och då gäller det att bita ihop, vänta på bättre tider. Ha tålamod och vänta.

Märkligt.
Tänkte på boken av Bo.
För ett par veckor sen.
När jag var i Skara domkyrka.
Och nu dyker den upp.
Allt hänger ihop.
Jag kör terapi.
Jag navelskådar och KBT-ar.
Så jag går till botten.

Bättre utan hund

Jag får nog ta ett nappatag.

Då får jag styra upp det.

När det behövs.

Det är papper hit och dit.

Du har inget liv att försäkra.

Under två förlovade år läste jag bara kvinnliga författare.

Selma, Kerstin och Annette Kullenberg.

Det var en win-win-situation.

Men när jag tänkte styra upp i rock'n'roll-träsket gick jag bet.

Men nu är jag tillbaka i gubbträsket.

August, gammal sunkig hårdrock och funk.

Jag är en förtappadad själ.

Och imorgon åker jag till Skara.

Det är tider som ska bokas och papper hit och dit.

Imorgon tar jag bussen till Skara.

Och styr upp.

Bringar ordning.

Ty min mamma är lite glömsk.

Jag åker till Skara och kaos är namnet på min hund jag inte har.

 

Skickat via Blogsy

Pianissimo – en resa i det inre

Så här ligger det till.

Jag ligger still.

För mycket.

Är det försent att avlägga nyårslöften?

Jag vilar på maten.

Och ser på skidåkare som åker upp och ner i en slalombacke.

Jag tar det piano.

Pianissimo.

Nästa nyår skall jag börja motionera.

Tills dess.

Skall jag lära mig poesi.

I hela mitt eländiga liv har jag aldrig läst en poesibok.

Jag har läst Aniara tre gånger.

Och jag tror fortfarande den handlar om en resa i det inre.

Så jag läser En dåres försvarstal och tar det piano.

Jag ser skidåkare som åker uppför och bryr mig ej.

Det är söndag och imorgon är det måndag.

 

Skickat via Blogsy

Askungeponken bidar sin tid

Pst.

I morgon är det nyårsafton.

Vad är väl en bal på slottet.

Och året var 1978.

Då jag var ute senast.

En nyårsafton.

Det är vad jag minns.

Annars trivs jag bra på en sjavig krog.

Inte tu tal om det.

Men det var länge sen rabarberpolisen huserade på lokal.

Nu mera blir det på sin höjd en dagens.

Pst!

I morgon är det nyårsafton.

Men det rör mig föga.

Jag är en vardagsmänniska.

En enkel man med enkla vanor.

På mitt visitkort skriver jag husmanskost.

Jag är gammal och trött.

Och vilar middag 4 timmar och 17 minuter.

Jag bidar min tid.

 

Skickat via Blogsy

Herr och fru rabarberpolis!

Så här på sluttampen kan man fundera.

Det blev cyberspace i år.

Jag har komplex.

Jag kommer till korta i teknikens underbara värld.

Så jag gick från en liten Sony experia till ipad och sedermera en laptop på nolltid.

Det är vad jag är stolt över.

Annars blev det inte mycket gjort.

Men mitt djupdyk utan fallskärm.

I datadjungeln.

Bra jobbat, rabarberpolisen!

Men jag kan ej spela cd och dvd.

Ej heller använd webbkamera.

Med det tar jag med ro.

Är det nåt jag lärt mig.

Man blir aldrig fullärd.

Jag har hittat tillbaka till min sunkiga 70-talsmusik.

Jag lyssnar till Ohio Players och John Holm.

Och Buffy Saint Marie.

Nu vänder vi blad.

Ser framåt.

Mot 80-talet.

Så vad ser jag då i spåkulan.

Jag gifter mig till pingst.

Annars händer väl inget särskilt.

Kanske jag lär mig spela dvd och cd på min laptop.

Så ska jag åka till Peru och meditera.

Och se på volleyboll.

Sen ska jag bada varje dag.

I juni, juli & augusti.

Skickat via Blogsy

En annan dag

Varför inte kräftor.

Kräftor och Red Bull.

Och en god ost.

Mina tre senaste biobesök är:

En på miljonen

Yrrol

Toy story 3

Det är jag som bär den svenska nöjesindustrin på mina axlar.

Nu är det snart nytt och gott år.

2023 planera jag åter ett biobesök.

Världens bästa film är Mr. Magoo med Leslie William Nielsen.

Jag skrattade högt åt Svensson Svensson-filmen i jul.

Jag tycker om komedi.

Den gudomliga komedin.

Annars var julen en stor biohelg förr.

Annandagsbandy och filmpremiär.

Och så har jag också glömt att se

Lady och Lufsen.

Imorgon är det vardagslunk igen och jag hittade en tvättid.

 

Skickat via Blogsy