Det är lika bra att ställa in cykeln för i år,
Min kära gamla Rosinante.
Otaliga äro våra irrfärder på det mäkta berget.
Sökande efter min Dulcinea har jag slagits mot väderkvarn och oknytt.
Nu är det över för i år.
Jag tar bussen.
Till den vackra staden.
Min egna lilla la ciudad.
Efter 35 år av kamp och lidande känner jag mig hemma.
Jag kom till Skövde 1980 som flykting från Skara.
Det var en strapatsfylld resa över Billingen.
Bussbiljetten kostade mig stora pengar men jag blev väl omhändertagen.
Lokalbefolkningen behandla mig bra.
Det första jag gjorde var att lära mig språket.
Nu känner jag mig äntligen som en äkta Skövdebo.
Jag tar bussen till staden.
Där finns ett café med levande ljus och nygräddade wienerbröd.
Personalen är trevlig och priserna överkomliga.
Det är fredag och snart har vi lagt ännu en vecka till handlingarn.
Vardagslunken har sin gilla gång.
Snart är det advent.
Jag är inte orolig.
God morgon!
rabarberpolisen 