När jag var 11-12 år var jag besatt av andra världskriget.
Jag lekte krig.
Slukade böcker om andra världskriget och läste spion 13 och pilot 22.
I slöjden täljde jag k-pistar.
På kvällarna byggde jag modeller av stuka-plan och tiger-tanks.
Sen hörde jag Voodoo Child med Jimi Hendrix.
Då fattade jag allting.
Sen kom Vietnamkriget rakt in i vardagsrummet.
Numera köper jag designade kökshanddukar.
Så kan det gå.
Tag 3 – betala för 2.
Så jag slog till.
Efter jag setat på fiket och grunnat.
218 spänn för ett par sketna handdukar.
Du har gjort ett fynd, sa den paranta expediten.
Det är min turdag, sa jag.
Det blev aldrig nån krigare av rabarberpolisen.
Men låt inte skenet bedra.
I denna späda kropp huserar en kosack.
Som bara väntar på att förlösas.
Tills dess tar jag en stilla fika på Helensgården.
Och bidar min tid.
Jag tog vägen över Karstorpssjön hem.
Det var varmt i luften men kallt vattnet.
Det är kyliga nätter, förtäljde en gubbe med hund.
Sen yrade han om sista baddagen var i slutet av juli.
Enligt gamla traditioner.
Rabarberpolisen är en modern man.
Han badar när det passar sig.
God eftermiddag!